En del av omslagsbilden på skriftet 'Raststugan Paradiset - tillbakablick och minnen 1953-1993'.

Rasstugan Paradsiet och föreningen

Hela denna sida är under omarbetning

åter till historiksidan

År 2003 firades ett 50-årsjubiléum i Paradiset, vilket lätt kunde få någon att tro att torpstugan Paradiset endast har 50 år på nacken. Men var och en som besökt torpet, kan lätt konstatera att platsen är äldre än så. Vill man veta mer, kan man studera en liten historik, författad av Nils Törnqvist, ”Raststugan Paradiset – tillbakablick och minnen 1953–1993”. Skriften distribuerades via ”Friluftsfolkets Samarbetskommitté” i samband med 40-årsjubiléet.

Ur denna skrift är nedanstående hämtat (med vissa modifieringar):

Stockholms stad som sedan 1935 köpt upp mark för friluftsliv och rekreation inköpte 1951 de så kallade Lissmafastigheterna som bland annat omfattade Paradiset. År 1953 fick en sammanslutning av sex friluftsföreningar (Cykelfrämjandets Stockholmskrets, Friluftsföreningen Cykelkedjan, Stockholms Frisksportdistrikt, Skid- och Friluftsfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningens Stockholmskrets och Stockholms Vandrarförening som tillsammans bildade ”Friluftsfolkets Samarbetskommitté”) hyra och förvalta torpet för en symbolisk summa av 5:- per år.

Till Friluftsfolkets Samarbetskommitté invaldes senare även Stockholms Utflyktsklubb, Hälsofrämjandet och Svenska Turistföreningens Stockholmskrets.

Idoga personer inom denna Samarbetskommitté har genom åren förändrat och förbättrat torpet med omgivningar. Det första året byggdes de åtta sängplatserna i kök och storstuga. Här målades om och fernissades, syddes madrassöverdrag och gardiner. Torkladorna försåg man också med sängplatser och anlade rabatter och ett potatisland! Till den högtidliga invigningsdagen kom 250 personer och därefter har torpet besökts av många, många friluftsälskare, kursdeltagare och föreläsare inom natur och kultur. Men det har hela tiden behövts eldsjälar som ”månat om” torpet och besökare och många av dessa eldsjälar om- nämns i skriften.

Gillestuga

År 1955 då man samlades till den sedvanliga röjningen passade man på att riva tvättstugan som helt hade förfallit och 1959 gjordes verkliga krafttag genom att göra om stallet till Gillestuga….

”Spiltor och kobås skulle rivas i stallet, öppen spis och skorstensstock skulle muras och väggarna förses med innerpanel. Väggfasta bänkar skulle ge primitiva sovplatser åt övernattande grupper.”

I oktober 1960 var allt färdigmålat, gardiner sydda och uppsatta och bänkarna försedda med egenhändigt sydda madrasser och då kunde invigningen ske. Samtidigt stod Orrkojan, som här beskrivs som ett pörte på vägen upp till Tornberget, klar att tas i bruk.

Paradiset, kanske 1960. Bilden är hämtad från skriften 'Raststugan Paradiset - tillbakablick och minnen 1953 -1993'.

Ovan: Paradiset, kanske 1960.

Den första foldern med topografisk karta över friluftsområdet med torpet inprickat lät man trycka vid denna tid. Den fick en framsida med orden ”Välkommen till Paradiset” och spreds på arbetsplatser och i föreningar för att så många som möjligt skulle finna fram till denna härliga plats för naturupplevelser, vila och rekreation.

När de första tio åren summerades kunde man konstatera att många grupper med barn, ungdomar och vuxna hade besökt Paradiset både på dagkurser eller dygnsförrättningar. Ibland hade ett Tornbergstroll kommit ner från sitt berg och hälsat på barnen. (Undrar var det trollet håller till nu? förf. anm.)

Vatten och elektricitet

En mycket viktig detalj för boendet var då som nu vattentillgången. Den kallkälla man fann, några 100 meter från torpet, 1955, skänkte verkligt gott dricksvatten åt alla, men med fler besökare blev det tungt att bära vattnet till torpet. Efter flera framstötar hörsammades önskemålet att få en brunn vid torpet och 1966 började en firma att borra efter vatten. Man sökte på tre ställen och fick gå 100 meter ner i marken för att finna en källåder. Pumpen som nu gav vatten på närmare håll underlättade arbetet rejält. Ungefär vid samma tid började de allra flesta att tröttna på de osande fotogenlamporna och önskade intensivt att få elektricitet till torpet. Ordförande och stugfogde uppvaktade borgarrådet Thorsten Sundström vilket ledde till att takarmaturer och värmepaneler installerades redan 1968.

I gästboken finns följande lilla vers, som skrivits av en av stugfogdarna som inte såg dessa nyheter som enbart positiva:

Över Paradiset bland paradisen
Låg nysnö över smälta isen.
Stugan väntade varm av el
Väntar vi nu på TV och tel?

Sörmlandsleden 1973

Den 2 juni 1973 skrevs det friluftshistoria vid Paradiset. Då invigdes den del av Sörmlandsleden som går förbi torpet. (Dagen innan hade hela leden högtidligen invigts vid Ånhammar i Sörmland.) Till invigningen kom grupper vandrande från Handen och från Lida och det bjöds på kaffe med dopp efter det att Huddinge fritidsnämnds ordförande hade invigningstalat.

Vedbod, grillplats, loge och lillstuga

De båda torkladorna blev utdömda och rivningsbeslutet verkställdes 1974. Härigenom miste samarbetskommittén den sommarstuga som var inrymd i en av ladorna, men saknaden var inte så stor eftersom Gillestugan var klar och kunde ta emot logerande grupper. Nu byggdes i stället en fin grillplats på gårdsplanen och siktet ställdes in på stallbyggnaden där det byggdes en vedbod och fyra stycken utedass. Logen som fanns mellan Gillestugan och Vedboden blev försedd med golv och genom det fick man en fin lokal att användas exempelvis till innerum för barngrupper vid dåligt väder men också till trevlig logdans.

Paradisets händige och, som man kan läsa, ständige snickare, Harry Lindström, fortsatte sedan med Lillstugan, som han med hjälp av byggmaterial från ombyggnaden av den egna sommarstugan, kunde göra fin invändigt. Elsa Sandberg och Britta Vesterlund var de som tog initiativet till förnyelsen och deltog med bland annat målning, inköp av sängar och madrasser. Dessa två damer fortsatte sedan med hjälp av Gun Törnqvist med att sy nya överkast och madrass-överdrag till Torpstugan. Taket härinne blev också nytt genom idrottsföreningens och Nils Törnqvists försorg.

Som så ofta är fallet, när någon yta blir ommålad, då skriker andra delar efter ommålning. Så var det troligtvis även här och snart målades nytt i både torpets kök och rum samt i Gillestugan. Medlemmarna lade ner ett stort antal timmar och mycket kraft för att 1982 kunna njuta av att alla utrymmen var rena och vackra!

Irene Häggblad som var ordförande i samarbetskommittén och även stugföreståndare under åren 1977–1982 värnade inte endast om den inre miljön utan beskrivs som en vårdare av ängarna kring torpet. Hon kämpade för att återställa ängarna i deras ursprungliga skick. Medlemmarna fick lägga ner ett stort arbete för att få bort sly som hotade att ta över. Hon engagerade sig också i den omfattande skogsavverkningsplan som planerades i Lissma friluftsområde och framförde synpunkter och önskemål bland annat med tanke på Sörmlandsledens sträckning.

Vedhuggning var då som nu ett stort och tungt arbete. Den vedkap som nu (2005) byts ut efter välförrättat värv inköptes år 1979 för 2000 kronor. Den har använts flitigt av vedgruppen i vilken då som nu Bengt Hornegård verkar.

Nytt kontrakt

Den symboliska summa som utgjorde hyra från 1953 fram till 1978 (5:- per år), höjdes till 100:- samtidigt som kontraktet formulerades om. Uppsägningstiden förkortades till ett år.

Gillestugan förnyas

Under åttiotalet fick Gillestugan förnyelse genom att ytterväggarna målades om i falurött och golvet i stugan slipades. Gun och Nils Törnqvist skaffade nya madrasser och sydde madrassöverdrag till de väggfasta bänkarna. Elis Svensson tog på sig arbetet med att måla alla fönsterna.

Nittiotalet

Nittiotalet inleddes med att Gunnel och Ingvar Olsson som var stugföreståndare vid Paradiset och kassör i Samarbetskommittén lade ner ett stort arbete vid torpet. De kunde också, tack vare goda kontakter med kommunen, få möjligheter att anskaffa en del inventarier till bra priser. Här kan man se att den viktiga företagskontakten i form av sponsring startade och har följts upp av Hans Lundgren som år 2005 är ordförande i Paradiset Hanvedens vänner (som föreningen idag heter).

För att läsa mer om föreningens verksamhet idag, och om hur man blir medlem, klicka här.


Några årtal

  • 1830 - Torpet Paradiset finns nämnd i Huddinge husförhörslängder.

  • 1937 - Paradisets sista fasta innevånare, paret Waxin, flyttade ut.

  • 1946 - Friluftsfolkets samarbetskommitté bildades, av folk i ett flertal olika friluftsföreningar.

  • 1951 - Stockholms stad köpte de så kallade Lissmafastigheterna som bland annat omfattade torpet Paradiset.

  • 1952 - Friluftsfolkets samarbetskommitté fick formella stadgar, och besökte torpet Paradiset för att undersöka byggnaderna och området runt dem.

  • 1953 - Stockholms Idrotts- och friluftsstyrelse gjorde vissa upprustningsarbeten vid Paradiset, under maj och juni. Friluftsfolkets samarbetskommitté fick hyra byggnaderna av Idrotts- och friluftsstyrelsen. I juni öppnades torpet som raststuga samt började hyras ut till vandrare för övernattning; logiavgiften per natt var 1:50 sommartid och 2 kronor vintertid. Den formella invigningen med borgarråd Helge Berglund och andra "digniteter" var dock först den 25. oktober.

  • 1955 - Den förfallna tvättstugan revs (de sista torparna hade haft ett tvätteri vid Paradiset). Samma år var det formell öppning av Aslak Partapuolis Sameläger, vid sjön Trehörningen (lägret är inte kvar idag).

  • 1959-1960 - Stall-delen i torpets lada omvandlades till Gillestuga med plats för 45 personer. I skogen söder om Paradiset byggdes en rast- och övernattningsplats, "Orrkojan".

  • 1967 - Torpet Paradiset fick elström.

  • 1973 - Formell invigning av Sörmlandsleden (som passerar Paradiset). Invigningen skedde den 1. juni i Ånhammar i Södermanland och den 2. juni vid Paradiset.

  • 1974 - Det gamla tvätteriets torklador revs. Ladan fick mer golv, därmed formades Logen.

  • 1996 - Friluftsfolkets samarbetskommitté firade 50-årsjubileum.

  • 2001 - Regeringsbeslut angående Natura 2000-områden "Granby" (10 hektar) samt "Hanveden" (247 hektar, i Huddinge och Haninge kommuner i området Trehörningen - Ormputten - Långsjön - Svartsjön - Tornberget - Tornbergssjön).

  • 2002 - Huddinge kommun bildade Paradisets naturreservat (759 hektar, till stor del på mark som ägs av Stockholms kommun).

  • 2003 - Friluftstorpet Paradiset firade 50-årsjubileum. Friluftsfolkets samarbetskommitté omformades till föreningen Paradiset Hanvedens vänner.

Adressen till denna sajt är http://www.paradiset-hanveden.se 2011-06-26